Utbildning

Bertil Jarls utbildningskväll 22a feb.

Gänget samlades som vanligt i fikarummet 2 tr. och startade med kaffe, bulle och sockerkaka

Kvällens ämne var” Propositionen om skärpta straff för vissa allvarliga brott”

Minimistraffet för grov misshandel föreslås höjas från ett år till ett år och sex månader

På motsvarande sätt men i varierande grad höjs straffen för synnerligen grov misshandel och grovt rån, grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Reglerna föreslås träda i kraft 1a juli 2017.

Bertil tog sedan upp Straffvärde (29 kap. 1§) och bedömningen av straffvärdet där vi ska beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit och även beakta om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp och om det påverkat hälsan eller tryggheten för målsägaren.

2§ försvårande omständigheter: Där räknade han upp 8 punkter som anses försvåra brottet B.l.a. var avsikten att det skulle bli värre än det blev. Stor hänsynslöshet. Utnyttjat någons skyddslöshet eller svårighet att värja sig. Utnyttjat sin ställning eller missbrukat förtroende. Utnyttjat någons beroende till att förmå någon att begå brott. Organiserad Brottslighet. Kränkning av person eller folkgrupp. Skadat tilliten hos barn i förhållande till närstående person.

3§ Förmildrande omständigheter: Om brottet föranletts av någons uppenbart kränkande beteende. Om den tilltalade haft en allvarlig psykisk störning eller annat som givit honom nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla.

Även 4§ om återfall berördes ytligt liksom 5§ Billighetshänsyn

Vi fick även som vanligt några fler papper som hemläxa att studera i nattlampans sken, dessa berör jag inte nu.

Tack Bertil för en givande kväll, du gör vårt arbete meningsfullare.

Vid pennan

Lennart Sevdin

Minnespsykologi föreläsningen den 8 feb.

Föreläsning av prof. Sven Å Christiansson var en av de bättre vi haft och då är ändå merparten bra.
Att det handlade om minnespsykologi vet de flesta. Jag ska beröra det jag fäste mig vid.
Inledningsvis ställdes frågan ”kan vi lita på våra minnen?” Svaret blev ja och nej , han slog fast att stora dramatiska händeler och gav några exempel,” att utföra en grov våldshandling, att bevittna en eller bli utsatt för densamma” sitter djupt och glöms inte bort Så det som vi ofta får höra från den åtalade att han/hon har en minneslucka från händelsen stämmer dåligt . För att ha en dylik minneslucka krävs att man är så berusad eller nerdrogad att man inte skuller kunna vara i stånd att utföra ett brott av något slag! Däremot kan de pereferia minnena påverkas av tiden men också av samtal med andra om händelsen! alltså är ett tidigt avgivet vittnesmål eller förhör viktigt! Undersökning visar att mer än hälften av minnesdetaljer kan vara väck erfter en timme medan centrala delar av händelsen (stressfyllda och hotfulla minnen) finns kvar i åratal.
Han visade också att även ganska små barn kunde ha relevanta och klara minnen av liknande situationer och att stress och trauma underlättar minnet.
Han gav också exempel på sätt att få personer att minnas detaljer mer korrekt genom att få personen att i tankarn återskapa platsen, sin egen klädsel, väder mm och berättelsen blev då detaljrikare och mer korrekt, detta hade testats genom att spela in det första förhöret/ berättelsen och därefter en tid senare be personen berätta igen med och utan upmaningen att tänka på omständigheterna ikring händelsen.
.Ni som var där vet att mycket mer sades och har kansker mer att tillföra? så skriv några rader.
Vi var 44 st åhörare varav 18 kom från Örebro Tingsrätt och 3 från Nyköping, 3-4 st av våra hade meddelat att de inte kunde komma men var fanns resten vi är 80 st nämndemän? Vårt yrke kräver utbildning precis som alla andra.
Lennart Sevdin

Hur kan vi ha lekmän som domare i Sverige?

I bland känner jag att det ifrågasätts att man har lekmän som domare i svenska domstolar. Är det inte rättsosäkert? Svaret på denna fråga är nog nja! Eller vad finns det som är mindre osäkert? Vi måste betänka att vi lever i ett land där lekmän i princip styr över och bestämmer det mesta. Vi har en tradition att inte låta tjänstemän, styra, utan vi har bestämt att det är folket genom sina valda politiker som har den styrande makten. Visst även fördelen med detta kan ifrågasättas, och det görs i många länder, men inte i något demokratiskt land.  Hur som helst till frågan om varför vi valt att ha lekmannadomare (Nämndemän) u Sverige. Det bygger på vår demokratiska tradition, att folket skall döma folket, vilket förut skedde genom Kämnärsdomstolar, vilka bara bestod av Kämnärer vilket var dåtidens nämndemän. I UK finns modellen fortfarande kvar, och de dömer den största andelen mål, de enklare målen, och deras domar kan överprövas i det som motsvarar våra Tingsrätter. Ja det var lite historia och utblick, men åter till frågan har lekmannadomarna kompetens att döma, rättvist? Ja då urvalet till nämndemän skall vara baserat på omdömesgilla människor med god samhällskunskap, vilka inte har varit dömda, haft konkurs, eller på annat sätt olämpliga. De får inte heller ha någon annan uppgift i samhället, vilket kan orsaka risk för jäv. De får absolut inte låta sin politiska syn påverka domslut. Men hur kan då det ske, när de väljs ut för denna uppgift av de politiska partierna? Ja genom att deras politiska bakgrund är känd, och de är förbjudna att låta den skina igenom, till skillnad mot juristdomarna, vars politiska bakgrund inte är känd.

Men till huvudfrågan, varför skall lekmän vara mindre lämpade för att döma, än till att styra och leda hela samhället. Risken för dyrköpta konsekvenser är väl större för samhällskonsekvenserna än för domarna, då domarna är möjliga att överpröva.

Nytt från Brottsförebyggande rådet, vilket fyller 9 år

Inbjudan Nationella Brottsofferveckan 2017