Kämnärsrätter

Stockholms kämnärsrätt

Hur var Sveriges domstolsväsende uppbyggt?

Om kämnärsrätter och domstols strukturen Wikipedia

Tidigare instansordning (Wikipedia)

Vad angår de allmänna domstolarna, fanns i Sverige fram till 1849 fyra instanser, nämligen första instans: häradsrätt på landet och kämnärsrätt i stad; andra instans: lagmansrätt på landet och rådstuvurätt (stavades rådstufvurätt) i stad; tredje instans: hovrätt; och fjärde instans: Högsta domstolen.

Kämnärsrätt fanns dock inte i alla städer, och lagmansrätterna tog över huvud taget inte befattning med andra än civila mål, inte med brottmål.

Genom kunglig förordning 18 april 1849 inskränktes instansernas antal till tre genom att kämnärs- och lagmansrätterna upphävdes. I vissa mål fungerade hovrätt som första instans; främst vad gällde åtal mot ämbetsmän för ämbetsbrott. Vissa mål angående åtal mot ämbetsmän upptas omedelbart av Högsta domstolen.

Kämnärrättens struktur

Under lång tid fanns det dock ytterligare en instans, kämnärsrätten, som var en särskild domstol för förundersökningar och smärre mål. Enligt den nya lagboken av år 1734 bestod denna domstol av en kämnärspreses som avlönades med 100 riksdaler, en kämnärsnotarie som fick 80 riksdaler om året och en extra stadstjänare som fick 20 riksdaler årligen. De tre bisittarna fick ingen lön utan utan nöja sig med titeln kämnärer (av latinets camerarius, som också är bakgrunden till kamrer. I äldre tid var kämnärsrätten underrätt i de större städerna.

Idag skulle kämnärsrätten kunna bestå av

  • Kämnärsordförande  som är en erfaren nämndeman
  • Kämnärsnotarie med samma uppdrag som tingsnotarie, och är ett steg i jurist karriären.
  • tre st kämnärer, vilka är nämndemän.
  • En åklagare med samma roll som i tingsrätten
  • vid behov, en försvarare.